"Livet är härligt att leva, bara man har tillräckligt svag
karaktär att njuta av det." - Sokrates

söndag 7 oktober 2012

40-årskris?!

När jag körde över Öresundsbron på väg till jobbet i eftermiddags, ville jag helst bara vända om, köra ut i skogen och skrika högt.
Jag var inte alls klar till jobb, folk och glada människor. Så tror jag inte jag kännt på många, många år.
Men - återigen - jag har världens finaste kollegor. Utan att man behöver säga mer än att man har en dålig dag, så smyger sig arbetsglädjen sakta men säkert tillbaka. Allt är ju så välbekant och hemvant i vår flygvärld. Det är därför jag älskar att flyga. Det är min "hemmaplan"....

Undrar fan om inte det är en 40-årskris som blåser upp.
Jag funderar från morgon till kväll... Mitt självförtroende är stort, vissa ville nog säga FÖR stort...., men inte fasen är det väl meningen att självkänslan ska börja sina vid 39-års ålder...? Duger jag? Inte? Varför..? Suck... Jag vet... Men så är det, och jag kan inte rå för det.
Och det tar enormt mycket krafter... Går jämt med en rynka mellan ögonen nuförtiden, tycker jag... Botox??

Nå.
Det blev ju djupt, det här....
Har ni haft 40-årskris??
Och hur yttrade den sig i så fall? Vill gärna höra...

Tataa!
XXX

7 kommentarer:

Anna sa...

Ja kriser är inge kul, jag hade 30 men inte 40-års kris :/
Är de dags när man fyller 50 eller?

Kram

Fru H sa...

Har inte haft någon själv, men det finns ju lite tid kvar för det... Men det verkar fruktansvärt jobbigt att börja fundera över sin självkänsla när den tidigare varit bra. Jag tror du helt enkelt bara får ta den tid det tar, låta tankarna flöda och försöka vara lite förnuftig och försiktig.

Kram!
Ps! Frågar du min mamma så har jag en grym 40 års kris eftersom jag springer och har sprutat in botox i pannan! ;-)

Mona Rosenberg sa...

Jag hade som Anna en fruktansvärd 30 års kris, ville inte alls fylla år det året.
Jag stack till Dallas och hälsa på en vännina stanna där i 2 månader. Men trots denna flykt blev jag 30 sedan har åren bara flytit på, nu sitter jag här som 51 åring och skiter i hur gammal jag är....

Helena sa...

Håller med!!
Det var värre att fylla 30 än 40!
Men lite smått har ändå dykt upp nu vid 40:)
Jag började dricka kaffe.....tog hål i öronen.....gjorde en ny tatuering:))
Men det är ju bara småsaker, det kunde ju varit värre:)))
Håll ut!!!
För rätt som det är, är det över och då är man glad för att det är 10 år tills man fyller 50, haha!!!

Malla sa...

nja, men jag är bara 32, så den kommer nog!

äppelblomman sa...

Neeej neeej, nu säger du väl fel? Du menar väl ändå 30 års kris?;-)
Ingen aning, är ju så ung fortfarande...;-) Men jag är helt säker på att jag en dag då jag närmare mej 40 år, kommer att hamna i en slags 40 års kris...
Kraaam K

Fru Venus sa...

Inga ålderskriser, men däremot vid två väldigt tunga dumpningar vid 35 och 40 år. Är ganska säker på att jag har en nu vid 48 också pga jobb bekymmer.... Håll ut vännen!