"Livet är härligt att leva, bara man har tillräckligt svag
karaktär att njuta av det." - Sokrates

måndag 27 augusti 2012

Blev det fel...?

Hade halva grovköket fullt med petflaskor som behövde pantas, så när jag nu för en gångs skull var lite vaken, fick jag med mig dem till affären.
När jag som bäst står och matar in dem i automaten, ser jag att mannen som brukar sälja Aluma (De hemlösas tidning) sitter på sin vanliga plats, i hörnet mittemot.

Tacksam över mitt eget välbefinnande, tänker jag att han har större behov av pengarna för pantflaskorna än jag.
Sagt och gjort, jag tar mitt kvitto och går över till honom och sträcker fram kvittot och säger - Varsågod.
Han säger artigt tack så mycket, men ser samtidigt lite förvånad ut...

Ganska så meddetsamma får jag en konstig känsla - har jag förnärmat honom?
Borde jag ha köpt tidningen i stället?
Min tanke var ju inte att vara varken förmäten eller på något vis överlägsen, men fan vad den känslan bara bet sig fast... Jag ville ju bara vara snäll...

Fan vad svårt det ska vara då. Vi snackar om 51 spänn... Det är ju inte värt det om jag gjort honom ledsen...

Gjorde jag rätt eller fel??

Tataa..
XXX

2 kommentarer:

Fru H sa...

Klart du gjorde rätt. Han blev nog bara förvånad. De flesta tittar väl inte ens åt hans håll...

Skönt att du mår bättre!
Kram!

äppelblomman sa...

Japp du gjorde helt rätt gumman! Så bra gjort!
Härligt att höra att du mår bättre nu! Och de där 51 spännen får han ju ett helt ciggpaket(!!?) för ju...
Kram K