Nu ska vi prata om mesar - Jag gillar inte mesar!

Och vi snackar inte fågel nu, va...

Utan mesiga människor utan civikurage.
Egentligen borde civilkurage vara lagstadgat, nu när jag tänker efter.

Folk som känner mig vet var dom har mig. Inget jäkla falskspel och rökridåer. Jag är rättfram. Men i mångas ögon är det en jävla dålig egenskap. Synd! Världen är enkel med raka människor, inte så mycket piss, liksom.

 Hade en "diskussion" på jobbet för ett tag sedan. Där jag efter ett par "situationer" anser mig nödgad att yttra mig. Detta gör jag, utan uppbackning från de som faktiskt sa att de var eniga med både före och efter jag yttrade mig. Får då höra av vidkommande att jag är "trött och gnällig".
Va faan! Är jag fem år, eller???
Nä, vederbörande var urkass på och absolut inte van! att ta kritik. Och det sa jag. Vi går kurser för tiotusentals kronor för att lära oss rak och ärlig kommunikation - sen får jag höra att jag är trött och gnällig???
 Bite me!

 Ett annat case som retar ihjäl mig. En kille jag känner. Kände. Vi har flera gemensamma vänner. Varit ut och festat, spelat Wordefeud och chattat, samt varit vänner på Facebook. Bara vänner - absolut inte mer. Nu har han träffat en tjej. En tjej som gått i min klass i gymnasiet. Hon gillar inte mig. Jag är bedövande ligeglad med henne. Har ingen åsikt. Nu har han raderat mig som vän från Facebook. Utan ett ljud. Jag säger bara; Stå för fan inte och vinka till mig på Glasklart eller Lilla Torg nästa gång. Har man inte stake att säga nåt så får det fan va. Jag hade absolut köpt om han sagt att hans tjej inte ville vi skulle va vänner - vissa är ju så. Men ren tystnad - Löjligt!

 Idag hittade jag ett kreditkort i en parkeringsautomat. Slog upp namnet på Facebook, och det visade sig att vi har fyra numera tre... gemensamma vänner. Jag skriver ett meddelande att jag har hans kort. Han blir själaglad och jag svänger förbi med kortet när jag är ute och kör. Han ska till Thailand på lördag - och givetvis glad att kortet kommit till rätta. Så säger han lite generat, att han inte har nåt i hittelön till mig och undrar om jag vill ha nåt? Eh... Vad kan jag välja mellan...?
Jag blev faktiskt lite full i skratt... Och hade absolut inte förväntat mig något som helst. MEN. Det märkliga är; nu har han addat mig på Facebook och prenumererar på mina inlägg... Que??? Jag är inte hans vän! Räddande ängel, ja. Men inte vän. Sorry. Jag skulle ju inte känna igen honom på gatan om jag så ramlade över honom... Åh, vad jag kan bli trött ibland, alltså...

Nu ska jag dricka ett glas vin.
Det är jag värd!

Tataa!
XXX